Har börjat smygträna lite igen...

...och proppa mig full med godis. Men det är en annan femma.

Jag har genomlidit helveteshelgen med extrem DOMS (träningsvärk), som vår kära Kris Gethin kallar det för - Delayed Onset Muscle Soreness.

Varje steg jag har tagit har smärtat, jag har vankat gatan fram som en halt, gravid anka - trappor har förvandlats från roliga trampolin-tillfällen till smärtsamma tortyrredskap (som bäst botats med hiss).

Vad var anledningen? Fredagsträningen vecka 1 på 12-veckors programmet...

...jag kom liksom aldrig igång riktigt med Pete Cerquas statiska träningsprogram efter en mindre förlust med sopp/shakedieten aka "The Skinny Dress Diet" (Att jag aldrig lär mig! Jag var VRÅLHUNGRIG efter en vecka och så psykiskt nedslagen att bara godis och chips i lastbilar kunde rädda mig...)

...så jag blev lite sugen på att styrketräna igen, och tja- eftersom det var fredag, så körde jag vecka 1's fredagsträningsprogram. Jag vet hur lätt jag har för denna jobbiga träningsvärk, så jag tog det lite lugnt, gjorde inte alla reps till maximal utmattning... men sedan så stod den där: Löpbandet i all sin svarta muskelkraft - jag var knappt svettig efter vikterna, kanske, kanske kunde jag få bryta ut lite perspiration på det där underbar, kraftiga, och väldigt lediga löpbandet?

Sagt och gjort, Alina Devercerski på max, och barfotalöpning på tårna i typ 5-10% lutning och 8-10 km/h.... i 15 minuter. Inte mer eller mindre, det var väl rätt bra? Det måste ha varit lutningen... 

Jag mådde så bra efteråt! Jag var genomsvettig, stolt, stark och framförallt nöjd! Hela kroppen spratt med energi, min onda rygg var bortblåst...

Tills jag vaknade upp nästa morgon: *AJ* räcker inte för att beskriva smärtan som leddes genom min kropp när jag stapplade upp, haltade, fumlade, stakade, mig fram genom mörkt sovrum klockan 5 på morgonen för att rädda min lilla son från toaletten...

Nu, mer än 70 timmar senare så är det fortfarande tyvärr inte lätt att gå. Stapla beskriver bättre min gångstil.

Men *suck* No pain, no gain...

I min ivriga hast att läsa på mer om fenomenet Överträning så ramlade jag över den här intressanta artikeln: http://fitnessguru.se/46447-overtraning-en-uppblast-bluff, vi är ett otränat folk - helt klart. Klarar man inte 15 minuter barfota på ett löpband utan att helvetets portar öppnar sig så är man per definition helt klart en soffpotatis. 

Jag är en soffpotatis. Mmmm... potatis... det får mig att tänka på chips... ;)

Överträning är en uppblåst bluff?