torsdag 2 maj 2013

Kroppen ska passa klänningen inte tvärtom! Galna dieter: Klänningsmetoden

bildkälla
Jag har en kompis som alltid går ner i vikt genom att köpa en snygg klänning i en lite lagom för tajt storlek, sedan är det hennes ultimata mål att passa i den till högtidsdagen då hon ska bära den lilla klänningen...

Och det fungerar! Hon är galet ambitiös och fokuserad - klänningen är måttstocket och hennes väldigt konkreta mål.

Nu har hon i en månads tid levt på följande meny:
Frukost - knäckebröd med leverpastej
Lunch - Sallad med skinka eller kalkon
Middag - Fil och flingor

Jag förstår helt ärligt inte hur hon gör för att piska upp sig själv till den motivationen!
Men jag tänker att eftersom hon har lyckats så många gånger med detta, så är hon redan från start motiverad och målmedveten, eftersom hennes erfarenhet säger att hon kommer att lyckas.

Skulle hon inte passa i klänningen 1 vecka innan eventet, då drar hon ned på nästan all mat och lever bara på knäckebröd och fil.

Det är helt galet, men hon är smal och smäcker till den stora dagen och klänningen passar! 

MEN... det slutar ju alltid med att hon går upp (nästan) allt igen... så får hon kris-banta till nästa stora dag... och nästa...

MEN (igen) enligt SVTs fastemetod så kanske den här typen av jojo-bantning inte är så farlig? Hennes vikt pendlar inom normalintervallet, hon mår bra, är frisk och hon trivs med sig själv...

 Så behöver du ett KONKRET mål för din viktnedgång så kanske klänningsmetoden inte är så tokig. 

MEN (nummer 3) det här är inget för mig. Min hunger är min drivkraft och är jag hungrig så blir jag även sugen på allt onyttigt och jag upplever att det är väldigt svårt att stå emot det. Så jag kör vidare på Noom.

Men vill du testa klänningsmetoden - så lycka till!

tisdag 23 april 2013

Kan man gå ner i vikt av att frysa?

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPWZG3j7uRzK1xtYCVZVGZkGh-bU-rQigYDNonrz8LvirHVAErqxZS_109iDaEfz56tZn7345GScOtOpTaxILDIqLcHiMgHNkBUZEOt5OuDOJbzsq-f7SMMQuPu4sP-YmpLnDlPsWnPT6G/s1600/fryser_134012376.jpg
Forskare hävdar att det bruna fettet är en speciell typ av fettcell med fler "energifabriker" (mitokondrier) än vad vårt traditionella vita daller har.

Att det bruna fettet dessutom använder vårt späck för att tillverka värme när vi fryser, gör ju saken ännu bättre - så går det att gå ner i vikt genom att frysa?

Det här har jag hört förr - hade kompisar på högstadiet som trodde sig kunna bota sin övervikt utan jackor på vintern och med mängder av gurka (?). Vad resultatet blev av vad de stackars tonårsflickorna tog sig igenom minns jag dessvärre inte. Sannolikt varade dieten mindre än 12 timmar och avslutades med chokladfrossarfest... Det är iaf en galen diet som jag tror det räcker med att ha hört talas om... 

Men däremot att frysa... Även Dr Dukan har skrivit ett avsnitt om det i sin bantningsbok. Visst låter det logiskt att det förbrukas mer energi att värma upp sig själv relativt en kall omgivning - men hur stor skillnad är det egentligen? Och går man verkligen ner i vikt? Finns det kanske mekanismer som motverkar viktnedgången - tex en ökad hunger?

Det pågår tydligen försök för att se om detta fungerar för tillfället, vi får se vad det leder fram till!

Göteborgs Posten - Brunt fett kan hejda övervikt

Försök pågår med frysande studenter!


tisdag 9 april 2013

SVT vetenskapens värld, svältdieten: Uppdatering och utvärdering! Michael Mosely

Enligt Michael Mosely i SVTs Vetenskapens värld så är fastan den ny(gamla) bantningskuren som gäller. Han blev själv friskare och smalare genom att fasta två dagar per vecka...

Det här lät ju bara för bra för att vara sant! Klart Galna Dieter måste testa detta :)

Är fasta något för dig?

...så hur har det gått för mig då?

Målet förra veckan var att varannan dag fasta. Hmpf, det gick sådär kan jag väl villigt erkänna. Jag har försökt att fasta 4 olika dagar den senaste veckan och har misslyckats varje gång.

(Däremot har jag bekanta som har lyckats - läs här)

Det går jättebra för mig att inte äta något till frukost eller på jobbet, men sen... på kvällen... när jag kommer hem... då har jag byggt en ENORM hunger över dagen och allt ser bara SÅ gott ut! Och jag måste tyvärr erkänna att jag alltför väl vet att jag inte borde, men ändå finns det små chokladgömmor hemma här och där...

Så varför fungerar inte fastandet för mig? Jag har ingen karaktär när jag får lågt blodsocker. Jag är en individ som är känslig för svängningar i mitt blodsocker - jag blir ett monster på dåligt humör om det sjunker för lågt och jag blir hög som en Heroinist när jag äter godis... Alltså är fasta det SÄMSTA bantningsalternativet för mig!

Efter de här 4 misslyckade dagarna (och +2 kg!?!?!) på vågen, så är jag väl införstådd med att en klassisk blodsockerstabil, typ diabeteskost, är den bästa dieten för mig. Jag behöver hålla en jämn nivå med intag av mycket blodsockerstabiliserande, fiberrika och kalorisnåla grönsaker, så att jag aldrig dippar och alltid tackar nej till chokladbiten enbart för att jag faktiskt inte behöver den kicken.

Så hittintills så står jag fast vid att Noom är det bästa som har hänt mig, och nu straffas jag med viktuppgång för mina snedsteg och häftiga blodsocker blues...

Svältdieten är bra för dig som inte påverkas så mycket av godis och socker. Du som för det mesta föräter dig på mat, inte sötsaker. Du som sällan känner blodsockersvängningar och som trivs rätt bra med att vara småhungrig då och då. Läs uppdatering 2 här där jag talat med 2 medelålders män om deras erfarenheter av 2-dagars fastan!

Men, för dig som är en godisråtta och kolhydrat-junkie som jag - håll dig borta från att hoppa över måltider! Akta dig för att svänga för mycket på blodsockret, ha som mål att stabilisera det!
Ät mycket grönsaker och flera små måltider under dagen istället.

För mig passar inte heller LCHF, Atkins, Dukan etc, just för att jag är så känslig för att äta för lite kolhydrater. Jag blir deprimerad när jag inte unnar mig kolhydrater - men de ska komma inpackade i fibrer för att det ska bli en bra känsla! Som i grönsaker, helkornsbröd, råris etc.

Värt att tänka på - för dig som är socker-känslig!

måndag 1 april 2013

Galna dieter: Sluta banta! Svält dig själv! Enligt vetenskapens värld, SVT.

http://nolard.com/wp-content/uploads/2012/10/starvation.png

Det är ute att banta. Svält dig själv istället!

Efter att ha sett vetenskapens värld så är min man helt lyrisk: Enligt den senaste forskningen så är det mest effektiva sättet att gå ner i vikt är att inte följa någon trendig diet, utan att helt enkelt inte äta något alls.

Döh, tänker du, det var väl inget nytt?

Nej, självsvält är alla anorektikers stora mål (av luft) här i livet. Så varför är det så att inte alla tjockisar redan gör det? Hur kan man gå omkring en hel dag utan att äta?!

Jo, man måste göra det på rätt sätt:
Det mest effektiva sättet att svälta sig enligt Vetenskapens värld är att äta "normalt" 5 dagar i veckan och äta max 600 kcal 2 dagar i veckan. A.k.a. "fasta" två dagar per vecka - lite som Dr Dukan förespråkar i sin fas 4 eller som finns tipsat om i många bodybuilder-dieter.

Forskaren i programmet (som du kan se här) testade även att moffa/svälta varannan dag, dvs att han kunde äta hur mycket som helst en dag, sedan max 600 kcal nästa dag, moffa en dag till osv... Men han fann att det ändå var rätt jobbigt att svälta varannan dag.

Men det här bara måste ju bara testas! Efter att ha ätit allt för mycket nu hela påskhelgen har jag inlett ett godis/glass/kak/onyttigt sött-förbud (mot en fin klänning som belöning om ca 1 månad :) och så börjar svälten imorgon :)

Jag tänkte köra varannan-dag varianten ett tag, så får vi se hur det går!

Så hur gick det? 1½ vecka senare... läs uppdateringen här!

måndag 25 mars 2013

Utvärdering av NOOM - efter 4 månaders daglig användning!

Noom

Det finns en enskild viktminskningsprodukt som jag har använt mig av nu sedan januari - och det är mobilappen Noom.

Det slog mig just: nästan varje dag nu i nära fyra månader så har jag loggat in och registrerat det jag ätit, hur jag har tränat, min vikt, etc i viktminskningsappen "Noom".

Det är så många appar som jag har laddat ned, testat, blivit frälst i någon vecka, men sedan aldrig återvänt till och slutligen helt avinstallerat. Men Noom håller mig kvar...

Varför det då? Den är så genialt simplistisk. Och den talar till MIG. Den peppar mig, kommer med smarta tips och goda råd... Det är som att ha en vän i fickan, någon man kan söka tröst hos. Noom är snäll. Inga elaka banningar när man inte riktigt möter målen, utan snarare "tänk nu på att för att förbränna 350 kcal (underförstått: som du just moffat i dig) så måste du springa 5 km"... Men that's it.

Noom gör mig glad, Noom påminner mig på morgonen att mina uppgifter väntar på mig. Varje morgon öppnar jag appen och får nya artiklar att läsa, små mini-quests att utföra och påminnelse att väga mig och träna mer. Dessutom ingår stegräknare! Den tickar på i bakgrunden utan att dra för mycket batteri, och det är väldigt roligt och motiverande när man uppnår sitt dagliga mål.

Dessutom är det i stort sett omöjligt att äta onyttigt om man följer Nooms kostråd! Man behöver nämligen inte räkna kalorier, utan det räcker med uppskattningar (vilket klart är baserat på amerikanska mått - jag menar hur stor är en softball?!) MEN förutom vissa "översättnings"brister, så fungerar det faktiskt!

Jag kan äta mycket grönsaker, check.
Jag kan inte äta så mycket choklad, check.

Och mer komplicerat än så behöver det inte vara! Nu har jag levt med Nooms gratisversion i 4 månader, och känner att jag är redo att ta steget och spendera 19.99 dollar för 1 år av pro...

Utvärdering av pro vs gratisversionen kommer!

Vad har Noom lärt mig då under dessa 4 månader?

  • Twinkies-dieten fungerar kortsiktigt, men i det långa loppet så måste kostförändringen ske brutalt.
  • Ät mer äggvitor och sortera ut äggulan! 3 äggvitor innehåller mindre kalorier än 1 helt ägg och mättar väldigt bra.
  • Ät grönsaker. Ät mycket grönsaker! Tillsätt selleristavar, gurka, morötter, sallad, etc till varje måltid - fiberrikt, nyttigt och mättande.
  • Väg dig ofta, så har du koll på förändringarna, och kan omedelbart stävja eventuell viktuppgång!
  • Träna, gärna varje dag.
  • Det är motiverande att hålla koll på hur mycket man går med hjälp av en stegräknare!
  • Håll ner onödiga kolhydrater. Ät mindre bröd, pasta, potatis och ris. Undvik de näringsfattiga "vita" varianterna helt - eller ät dem som godis!





söndag 24 mars 2013

Har börjat smygträna lite igen...

...och proppa mig full med godis. Men det är en annan femma.

Jag har genomlidit helveteshelgen med extrem DOMS (träningsvärk), som vår kära Kris Gethin kallar det för - Delayed Onset Muscle Soreness.

Varje steg jag har tagit har smärtat, jag har vankat gatan fram som en halt, gravid anka - trappor har förvandlats från roliga trampolin-tillfällen till smärtsamma tortyrredskap (som bäst botats med hiss).


...jag kom liksom aldrig igång riktigt med Pete Cerquas statiska träningsprogram efter en mindre förlust med sopp/shakedieten aka "The Skinny Dress Diet" (Att jag aldrig lär mig! Jag var VRÅLHUNGRIG efter en vecka och så psykiskt nedslagen att bara godis och chips i lastbilar kunde rädda mig...)

...så jag blev lite sugen på att styrketräna igen, och tja- eftersom det var fredag, så körde jag vecka 1's fredagsträningsprogram. Jag vet hur lätt jag har för denna jobbiga träningsvärk, så jag tog det lite lugnt, gjorde inte alla reps till maximal utmattning... men sedan så stod den där: Löpbandet i all sin svarta muskelkraft - jag var knappt svettig efter vikterna, kanske, kanske kunde jag få bryta ut lite perspiration på det där underbar, kraftiga, och väldigt lediga löpbandet?

Sagt och gjort, Alina Devercerski på max, och barfotalöpning på tårna i typ 5-10% lutning och 8-10 km/h.... i 15 minuter. Inte mer eller mindre, det var väl rätt bra? Det måste ha varit lutningen... 

Jag mådde så bra efteråt! Jag var genomsvettig, stolt, stark och framförallt nöjd! Hela kroppen spratt med energi, min onda rygg var bortblåst...

Tills jag vaknade upp nästa morgon: *AJ* räcker inte för att beskriva smärtan som leddes genom min kropp när jag stapplade upp, haltade, fumlade, stakade, mig fram genom mörkt sovrum klockan 5 på morgonen för att rädda min lilla son från toaletten...

Nu, mer än 70 timmar senare så är det fortfarande tyvärr inte lätt att gå. Stapla beskriver bättre min gångstil.
Men *suck* No pain, no gain...

I min ivriga hast att läsa på mer om fenomenet Överträning så ramlade jag över den här intressanta artikeln: http://fitnessguru.se/46447-overtraning-en-uppblast-bluff, vi är ett otränat folk - helt klart. Klarar man inte 15 minuter barfota på ett löpband utan att helvetets portar öppnar sig så är man per definition helt klart en soffpotatis. 

Jag är en soffpotatis. Mmmm... potatis... det får mig att tänka på chips... ;)

Överträning är en uppblåst bluff?